Topp-Meny

Författararkiv | Regine

Om Regine

Besök även FramSteget :: http://www.framsteget.net

Mer om mig:

Mina senaste inlägg

Spegling?

Senaste dagarna har det varit ganska mycket liv på katterna. De har klättrat i gardiner, skrapat på väggarna, blivit instängda i diverse skåp, lärt sig dra ut lådorna i köket, ätit upp flera blommor och rivit ner ännu fler. Ibland får de ”stölle-ryck” och jagar varandra som om de var teckande figurer utan begränsningar.

Igår satt jag i godan ro vid datorn inne i vardagsrummet. Då – KRASCH!!! Vad var det?? Ljudet kom från köket. När jag kom dit såg jag en stycken katt – Nova- på högsta vägghyllan i köket. Den är ca 40 cm från taket. En blomma hade fått offra livet för detta äventyr, och det var porslinskrukan i 2 meters fritt fall  som jag hört. Hur kom hon upp dit???

Vi måste nog fundera på annat boende snart… Patric sa att katterna nog speglar oss just nu. Vi vill ju så mycket, men måste vänta på rätt tillfälle. Frustrerade, uttråkade, rastlösa, upp-å-ner i humöret med vissa galna, fläckvisa energiutbrott. Mycket planer och lite tålamod. Fast vi har inte börjat äta på blommorna än. Eller klättra i gardinerna. Eller lägga oss på hyllor. Men ge oss lite tid så är vi också snart där…

Imorrn ska jag ta tag i min läxa. Jag har den klar i huvudet, ska bara skriva ner den.
Hörs imorrn!

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Woooops!

Igår var det en lååång dag på jobbet med en hel del bilåkande. En sån där dag då man inte hinner ta sina raster som man ska. Jag visste redan innan att det skulle bli så, därför hade jag laddat med matsäck. Mackor och en banan blev det, eftersom det är lätt att äta varsom helst – t o m i bilen. Men bananen blev bortglömd.

När jag väl kom tillbaks till mitt kontor var jag väldigt hungrig och trött. I vanliga fall brukar jag gå till och från jobbet, men igår bad jag Patric hämta mig. Vi passade på att handla på Coop på vägen hem. Inne i affären kom jag på att jag hade min banan kvar, hade ju lagt den på sätet i bilen när vi gick in i affären. Jag gick och ojade mig över att det var så långt bort och att jag var så hungrig. Tänk att en halvbrun banan kan skapa sådan längtan!

När vi hade handlat färdigt och kom fram till bilen hade jag glömt bananen igen, var nu mer inriktad på innehållet i matkassarna. Så jag satte mig nästan på den stackars bananen som fortfarande låg kvar på bilsätet. Då utbrister jag rätt ut i luften och ganska högt: ” Oj, jag satte mig nästan på den berömda bananen!!”
Patric studsade till, och de andra på parkeringsplatsen såg lite småchockade ut. Och jag brast ut i gapskratt.
Woops! Inte lätt att va impulsiv…

Bananen blev aldrig uppäten, vet inte vart den blev av…

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Västerbottenostpaj

I morgon har jag en introduktionskurs i balansering via mitt företag Vi Energi. Eftersom vi kommer hålla på hela eftermiddagen vill jag bjuda på något enkelt och gott så att deltagarna blir glada och orkar hålla energin uppe hela tiden. Igår kväll, precis när jag skulle somna, kom jag på att Västerbottenostpaj blir perfekt.

Här kommer mitt recept – som jag fått från min goa kompis Lalla från början. Jättegod!

Västerbottenostpaj
150 gr västerbottenost
1 dl persilja
150 gr fetaost
3 ägg
1 dl gräddmjölk
ev vitlök och ett pkt knaperstekt bacon

Gör en pajdeg för matpajer. Förgrädda i 200 grader ca 10 mminuter. Häll i fyllningen och grädda i 30 minuter till.
Servera med sallad!

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Bananpaj…mumsi mumsi

I lördags blev jag plötsligt sugen på friterad banan med vaniljglass. Men det är ju så jobbigt att kleta med att fritering å allt. Trots detta var jag så sugen att jag letade jag efter recept på matklubben.se (jättebra sajt om man gillar recept!). Där hittade jag detta recept på bananpaj – och den smakar väldigt likt friterad banan. Men är mycket lättare att göra. Bingo!!!

Och det bästa av allt – den räcker länge… Ska precis ta mig en bit som blev över. Rester från helgen kan vara underbara… 🙂

Söt bananpaj
För 5-8 personer.

Ingredienser:
2-4 bananer (beror på hur många portioner man vill göra)
1 ½ dl socker
1 ½ dl vetemjöl
100 g smör
ca 3 msk sirap

Gör så här:
200 grader, ca 15 min
Blanda socker, mjöl och smör. Tillsätt sirapen och blanda igen.
skiva bananerna i en pajform. kleta ut degen över (kan verka nästan för lite) och in i ugnen på 200 grader i ca 15 min (tills ytan är brun).

Servera med vaniljglass eller grädde.

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Ut ur tonårsdimman

Jag tror faktiskt vi har landat efter en vinglig färd i tonårs-landet.

Under ett antal år har det varit mycket upp och ner. Ibland lycka, glädje och harmoni. Ibland ilska, besvikelse och gråt. Ofta har vi missförstått varandra, och ibland har det blivit konstiga maktkamper. Då har det blivit viktigare att ha rätt än att hitta en gemensam väg framåt. Det är så lätt att bli arg eller irriterad när man egentligen känner sig ledsen och missförstådd.

Som mamma har jag många gånger känt mig orolig, maktlös och förtvivlad. För vissa perioder hjälper det inte vad man gör, för allt blir fel. Fast man så gärna vill hjälpa, stötta och lyssna så kan en misstolkad blick rasera allt. Och då är det också lätt att en stackars förälder blir arg och tappar det pedagogiska tänket. Det har hänt att jag sparkat hål på dörrar i ren ilska. (Måste försvara mig med att den var gjord av masonit…) Tur att man är människa! Ett av mina misstag var nog att jag ville hjälpa för mycket. Jag vill lösa problemen och glömde därför att verkligen lyssna. För även en tonåring måste ju få chansen att komma på lösningar själva. Fast de är förblindade av hormoner och känslor och ego.

Idag förstod jag att det stormiga tonårs-havet börjat mojna. När jag gick hem på lunchen ringde jag min utflugna tonårsdotter och frågade vad hon gjorde. Hon hade slutat för dagen och frågade om hon kunde komma hem en stund. Även tonårssonen var hemma. Så vi fick en stund i lugn och ro vid matbordet. Det var länge sedan. Och vi hade så trevligt och harmoniskt. Som tre vuxna människor som tycker om att va tillsammans. Inget barn-föräldra-tjafs alls. Det var så skönt.

Jag förstod att de båda monstren snart är fullväxta änglar 🙂
Det finns hopp att även denna generation växer upp till mogna, smarta och fantastiska vuxna.
För det är väl det vi är allihop????

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Lindansare

Nu så! Äntligen på plats i nya tillvaron. I fredags fick vi internet hemma igen, det var sista pusselbiten. Så nu kan jag börja blogga igen 🙂 Och fast jag har haft 1000 saker att göra har jag saknat skrivandet.

Just nu är det dock lite svårt att koncentrera sig. Vi har precis släppt ut de två galna katterna. Dom har fått vara ute under övervakning ett par gånger, men nu har vi släppt dem själva en stund. Hoppas dom fattar var dom bor. Katter ska ju vara smarta… Vi har gjort en balkongstege så att dom ska kunna komma upp å ner själva, men den bryr de sig inte om alls. Cosmo flyger istället, i alla fall ner. Igår öppnade vi till balkongen och lockade med allt möjligt så att de skulle fatta att dom kunde gå upp och ner vid stegen. Vad gör Cosmo då? Jo, han hoppar ner istället! 6 meter. Snacka om hjärtat i halsgropen på husse å matte. Men han bara landade och gick vidare. Inga problem. Om man ska ha Cosmo i familjen får man ha starkt hjärta.


Och lillflickan Nova vill ju göra som storebror, så vi fick stänga balkongdörren snabbt igen. Hon klarar nog inte ett hopp på 6 meter än… Så nu är det ett ständigt rännande i trapphuset för att släppa ut och in, och kolla hur de klarar sig i det fria. Bra bantningsmetod.

Igår, innan Cosmo fick den briljanta idéen att hoppa ner, gick en barnfamilj förbi på gatan. Just då hade båda katterna krånglat sig upp på balkongräcket. En liten pojke får syn på dom och utbrister: ”Titta! Katterna går på lina!”

Och så är det ju. Utan säkerhetsnät. Inget för klena hussar å mattar…

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

En liiiiten pyroman…

Det är något speciellt med eld. Lockande och farligt. Spännande och förgörande. Jag blir lite pirrig när jag tänker på att få elda upp saker. Är det normalt?? I våras skaffade vi en eldningstunna. Äntligen kunde jag elda å härja. Det var riktigt roligt att rensa i trädgården – då blev det ju mer att elda! Och nu, när vi har rensat ohyggligt mycket papper i samband med flytten, har jag fått massor med tillfällen att fascineras av eldens förtärande kraft. För man kan ju inte slänga gamla viktiga papper i soporna. Tänk om nån gräver i vår soppåse och hittar dem? Näe, dom måste eldas…

I vår släkt finns det vissa pyromandrag. Inte bara hos mig! Min systerdotter var på besök härom dagen. Och vi slogs nästan om att få peta i ljuset på fikabordet. Fick tända fler… Det är häftigt att leka med levande ljus och rinnande stearin. Fast det är lite tabu att erkänna, särskilt om man är en klok (ja, ja jag vet…) vuxen. Ljus och eld är ju farligt. Lek inte med elden! Fyyyy!

Dotterns pojkvän är också med i klubben. Han gjorde t o m stearinfigurer vid fikabordet – som han lärt sig av sin pappa! 
Tur att det inte bara är vår släkt…

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Inte lätt att va katt!

 Det är mycke nu! Även en katt har fullt upp. Det är så mycket lådor och grejer att hålla reda på. Ena dan står något där det brukar å nästa dag är det helt borta! Men det är jättekul att packa saker – då brukar jag gömma mig bland tidningspappret i lådorna. En gång såg inte matte mig och stängde lådan. Då skrek jag, ville ju inte ligga där hela dan. Det var lite otäckt att bli instängd. Fast matte hörde mig som tur var.

Men ibland stänger dom in mig i sovrummet – med flit. Då brukar det slå i dörrar och låta konstigt. Som om dom bär omkring saker. Matte å husse är nog inte så vana att röra sig för det brukar lukta svett då. Och så stånkar dom mycket. Jag vill ju va med å leka!!! Jag brukar jama så högt jag orkar, men ingen kommer. Ibland måste man vila också!Jag gillar inte att vänta. (Fast jag gillar att vila, brukar kolla TV med husse. Det är okej.)
Brukar få vänta på min kompis Cosmo också. För han får gå ut. Det får inte jag göra längre. Så nu måste jag leka själv när han är ute på upptåg. Det var roligt ute! Men husse å matte gav mig utegångsförbud när jag gömde mig i grannarnas garage. Fattar inte varför jag inte fick leka där. Det var ju jättekul! Jaja, de kanske släpper ut mig igen om jag låtsas vara snäll ett tag… Men en bra sak har hänt -min matte å husse har äntligen bestämt vad jag ska heta. Dom kallar mig Nova. Fast man vet aldrig  med dem…nästa vecka kan det va nåt helt annat. Jag ycker Nova är fint, precis som jag…


Nu måste jag jobba igen.

Ciao, mjao!

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Jättegoda bullar

Jag tycker om bullar med mandelmassafyllning. men det har varit svårt att få till fyllningen utan att den blir ihopklumpad på degplattan sen. Men nu har jag kommit på ett bra sätt 🙂

Gör en ”vanlig” vetebulldeg. Jag brukar använda receptet nedan från ”Sju sorters kakor”:
150 gr  smör
5 dl mjölk
50 gr jäst
1/2 tsk salt
2 tsk malda kardemummkärnor
ca 1.3 liter vetemjöl

När du sen har kavlat ut degen till en fyrkant (om du vill göra snurror) så penslar du plattan med smör först, sedan river du över mandelmassa med rivjärn. Lätt som en plätt! Om du gillar mandelmassa, som jag gör, snåla inte med fyllningen.
Blir såååå gött!

Förresten – texten på tröjan betyder: Först tänka sedan njuta…

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

En 16-åring föddes idag…

Alltså, han föddes idag för 16 år sen.
Inte klokt – han är ju min minste…ska inte bli så där stor!
Fast det kan inte hjälpas, det går inte att bära på’n längre… 185 lång, 45 i skor och inte alls öppen för att bäras av mamma.

Vad var det som hände med min lille pöjk som tyckte mamma var bäst i hela världen??? Jo, jag vet, det är naturligt säger dom… Fast ändå, kan man inte få ha kvar den där idol-statusen även när barnen blir tonåringar?

Hur som helst – GRATTIS min kära son! Du är underbar 🙂

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Lilla Bus

Har jag berättat om vår nya familjemedlem?Lilla bus
Hon anlände i en liten presentpåse i juli. Jättesöt!!! Cosmo och hon är helsyskon, och det syns. Hon är nästan en exakt kopia av hur han såg ut för ett år sedan. Men vad svårt det är med kattnamn. Vi har testat Luna. Fast det vill inte fastna riktigt. Så nu exprimenterar vi vilt: Busan, Runar, Karlsson, Cosmolina, Spinner, Svensk Folköl…
När man ser alternativen verkar Luna väldigt bra, eller hur?

I början var jag lite orolig för hur Cosmo skulle handskas med att få konkurrens om kattutrymmet. Men efter ett par dagar med lite morrande och osäkerhet blev de kompisar. Nu busar de hela tiden. När Farbror Cosmo orkar. Han ser faktiskt ut som en gammal gubbe ibland – gammal när man är ett år. Hur ska det bli??
Cosmo Cool
Nya hemmet

Nu har vi bara ett litet problem. Vårt nya hem ligger två trappor upp. Lilla Luna har varit omöjlig att hålla inne så nu är båda utekatter. Hur ska de komma upp till balkongen? Kattstege måste fixas.
Någon som har tips på hur?

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Enkel och jättegod ost- och skinkpaj

Detta är ett säkert kort om man vill ha en god paj. Enkel att göra och ingridienser som man oftast har hemma.
Mmmmmm….
Jag tror jag snappade upp receptet från ett TV-program med kocken Jan-Boris Möller nån gång på 90-talet. Han hade ett program där han kom hem till folk helt oannonserad och lagade mat på vad som fanns hemma. Största utmaningen var Dr Alban, han hade bara två grejer i kylen…kommer inte ihåg riktigt, men det var typ mesost och öl…

Ost- och skinkpaj
Pajdeg:
3 dl vetemjöl (byt ev ut en dl mot grahamnsmjöl)
125 g margarin
2 msk vatten
Fyllning:
150 g rökt skinka
3 dl ost
Äggstanning:
3 ägg
3 dl mjölk
salt & peppar

Arbeta ihop pajdegen snabbt och tryck ut den i en pajform. Låt stå i kylen ca 15 minuter.
Fyll pajskalet med fyllningen och häll över äggstanningen. Grädda i 200 – 225 grader ca 40 minuter.
Servera med sallad!

Tipsa om detta...Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on Pinterest
Fortsätt läsa

Drivs av WordPress. Design av WooThemes