Hit enter after type your search item
    Home / Personligt / Frestelsen som försvann

    Frestelsen som försvann

    /
    /

    Inlägg från min första blogg, publicerat 2009-06-25

    I flera månader har jag fullständigt förträngt att jag skulle vara nyttig och hälsosam resten av  livet… Jag har levt i en värld av socker! Frossat som en galning. Provat nya kak- och pajrecept flera gånger i veckan. Så fort en sort var slut bakade jag en ny – och de gick åt fort! Lite hjälp har jag fått med att äta upp godsakerna, men det mesta har jag gjort slut på själv. Fy på mig! Och nu är sommaren och värmen här och det är dags att klä av sig. Inte allt förståss, men man blir ju mer synlig än på vintern, liksom. Inte lätt att gömma sig i en stor huvtröja i 28 graders värme.

    Så nu har eftertankens kranka blekhet drabbat mig. Fast ni ska inte tro att det hjälper när jag är i affären och ska handla mat. Då står jag ändå och dreglar över godis och choklad. Särskilt om jag är hungrig. Inte smart att handla hungrig. Jag vet. Idag försökte jag dra med mig Patric i fördärvet. Vi hade handlat frukt, morötter och nötter, helt enligt planen. Jag strosade helt obekymrad fram mot kassorna. Då slog det till, och jag var inte beredd. I närheten av kassan är det ju värst, där har fienden samlat allt som viskar lockande på en stackars oskyldig kund. Jag hörde en ny spännande chokladkaka i godishyllan som ropade högt till mig: ”Ta mig med dig hem! Jag ska göra dig lycklig för en stund. Låt oss tillbringa kvällen tillsammans…” Jag drogs närmare och närmare. Till slut stod jag precis intill den och jag längtade, åtrådde den. Ville ha!

    Jag frågade Patric med min snällaste röst: ”Ska vi inte frossa liiiiite idag och börja det nyttiga livet
    imorgon?” Men han var inte med på noterna alls. Fast jag använde min snälla röst. Så chokladkakan fick nobben. Jag hörde den ropa i förtvivlan hela vägen ut. Och jag grät lite, men vände inte om. Det var inte meningen att det skulle bli vi.

    Nu har det gått ett par timmar och jag har fått middag och kaffe på maten. Är faktiskt ganska nöjd.
    Och väldigt glad att Patric stod emot trycket och hjälpte mig att undvika frestelsen. Han är en klippa!

    Chokladen är helt
    bortglömd…nästan…

    • Facebook
    • Twitter

    Lämna en kommentar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    This div height required for enabling the sticky sidebar
    Stäng

    Begäran om min information

     
    Close

    Begäran om radering konto

    Close

    Begäran om radering information

    Close

    Allmän begäran/Förfrågan DSO

    Ad Clicks :Ad Views : Ad Clicks :Ad Views : Ad Clicks :Ad Views : Ad Clicks :Ad Views :