Inlägg från min första blogg, publicerad 2009-04-18
Sedan snart ett år är jag och resten av familjen undersåtar till Kung Cosmo. Han förärar oss sin närvaro i huset sedan juni 2008. Cosmo är inte påverkbar. Han gör som han vill. Om han vill sitta på bordet, dricka ur toastolen eller spatsera på hyllor – så gör han det oavsett vad vi andra gör för att få honom att hålla sig på mattan. Dessutom är han övertygad om att vi andra finns till för honom. Ett exempel – om jag lägger mig för att läsa en stund är Cosmo snabbt på plats och tränger sig under boken eller lägger sig på boken, redo att bli klappad. ”Nu är jag här! Du kan sluta med det där nu.”
Han gillar inte att vara ensam, troligtvis för att han inte får någon uppmärksamhet då. Därför brukar han komma i full fart när man kommer hem och lägga sig på golvet och kråma sig – ”Ser du vad vacker jag är?”. Det är samma sak när vi rör oss i huset, Cosmo är alltid med. Oftast lägger han sig precis vid fötterna. Det är ett under att vi inte trampat ihjäl honom!
Det finns mer att berätta… Cosmo gillar inte lax, skinka, kyckling, grädde och andra saker som katter brukar gilla. Det enda som duger är ”hårdingar” och tonfisk i vatten. Ibland undrar jag om han verkligen är en katt. Han är klumpig och har flera gånger ramlat ner från fönsterbrädor och annat. Han är inte rädd för eld, en gång gick han fram och ställde sig bredvid ett ljus. Han fattade inte ens att det var farligt när han började ryka! Och han jagar sin svans – är det normalt hos en katt? Han kanske är en förklädd hund? Men de brukar ju gå att dressera. Och är rädda för eld… Cosmo är en gåta.
Trots sina egenheter är han den mysigaste och finaste katt jag träffat. Han lyser verkligen upp tillvaron. Om han bara kunde låta bli att dricka ur toalettstolen!
Ingen kommentar än. Lägg till nedan!