(Detta inlägg kommer från gamla bloggen, publicerat 10 juli 2011. Fast det blir mer och mer aktuellt…)
Så var det dags. Att inse faktum. Jag börjar bli gammal. På riktigt! I morse glänste något i en ovanlig färg i mitt annars råttfärgade hår. Jag tittade närmare…. ”Är det inte…? Näe?! JO! Ett grått hår!” Det var ganska vackert. Jag tror grått/vitt blir en förbättring. Bättre än råttfärg. Men det öppnar också en ny värld. När man är gråhårig går det inte att smita längre. Om man inte färgar förståss.
Men varför skulle man smita? Jag tycket det är något att vara stolt över. Att man levt så länge så att det syns. Tänk vad mycket upplevelser och lärdomar man samlat på sig under åren. Nu har jag kvitto på det – det är bara att visa huvudet! Jag vill inte backa bandet, inte ens 5 år. Jag vill vara precis där jag är i livet just nu. Grått hår är respekt. Ingen idé att nån kommer och mopsar med en Tant Full Av Livvsvisdom! Då slår jag dem med handväskan. Så det så! Ska bara köpa en först…
Ingen kommentar än. Lägg till nedan!