Mannagrynspudding

Minnen från 70-talet… Mormor bjöd ofta på middag i sitt stora fina hem. Det var alltid god mat hos henne. Och nästan jämt hade hon lagt en liten sked mellan tallriken och dricksglaset – det betydde efterrätt. När det vankades fisk dukade hon med speciella fiskbestick. Gafflarna hade en liten hålighet och knivarna var vinklade. Som liten kämpade jag för att få ordning på dem. Det var noga med bordsskick hos mormor; inga armbågar på bordet, inget slick på kniven och munnen skulle vara stängd när man åt: ”Inget prat med mat i munnen!” Men det gjorde inget att mormor var lite sträng ibland, för hon var världens snällaste.

Förra veckan hittade jag en receptbok med desserter på Loppis. Där fanns många av mormors efterrätter. Jag var så klart tvungen att prova något direkt. Det fick bli mannagrynspudding. Gissa om det var mycket nostalgi i den smaken? Raka spåret tillbaka till 70-talet 🙂

Mannagrynspudding (6 port)
1 dl mannagryn
5 d mjölk
4 msk strösocker
40 gram smör
2 msk mandelmjöl
1 tsk vaniljsocker
2 ägg
Servera med skållad mandel, sylt och vispad grädde

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda mjölk, mannagryn och 3 msk socker i en kastrull och koka upp under omrörning. Låt sjuda (under fortsatt omrörning) tills gröten tjocknar, ca 5-10 minuter. Ta från plattan och tillsätt smör, mandelmjöl, vaniljsocker och ägg. Blanda noga. Häll smeten i väl smord ugnsform, ca 15 x 20 cm. Strö över resten av sockret. Grädda mitt i ugnen ca 25 tills puddingen ”stannat” och fått fin färg.
Servera ljummen efter maten och känn vindarna från 70-talet 😉